Månad: maj 2011

Alla kom de samma vecka

Förutom tidningen Vi, vilket var tur eftersom jag ligger åtminstone tre nummer efter där. Tänk att så härlig läsning kan framkalla ett visst mått av stress! (Nåja, två av dem kan definieras som innehållande härlig läsning, de andra mer… nödvändig läsning.) Tog bilden i går kväll. Ser ni hur ljuset strilar in genom persiennerna vid köksbordet (barnen ville dra ner för att de fick solen i ögonen). Det är sommar när man behöver göra det!
Vi (Funk Soulution) spelar imorgon igen och maken jobbar helg. Så det blir andra roligheter för min del än sofflägesunderhållning i magasinformat!

Och fina svärmor kommer och backar upp 🙂

Äntligen

Mina barn har ju länge vägrat Astrid Lindgren. Vilket jag har sörjt litegrann. Men de sista veckorna har något hänt!

De har sett Ronja (gick i Barnkanalen), tyckte att det var lite läskigt men GILLADE. De har sett Emil (som vi har på DVD) och det var samma sak där – de GILLADE. Och Mio min Mio! Urspännande. Jag och maken har suttit klistrade framför TV:n tillsammans med dem 🙂

Snart är de kanske redo för Bröderna Lejonhjärta. Men frågan är om jag klarar av att se den. Så vackert och så sorgligt…

Kram alla fredagsfirare!

Shit! Hon har glömt…

Det där med blommor och bin trodde jag att min dotter hade koll på efter det här samtalet.

Men! Härom dagen funderade hon högt kring det där om hur barn egentligen blir till. IGEN. Lillesyrran var med och pratläget var inte idealt. Tyckte jag och parerade ämnet. Och tänkte att vi får prata om det någon annan gång, i lugn och ro. (Jag VET att man ska fånga upp och svara på barns tankar när de kommer naturligt, men nu sparar vi lite på det. Ändå.)

Så igår råkade jag höra ett samtal mellan dottern och en kompis som följde med hem från skolan. De gick framför mig och treåringen och småpratade.

Min sjuåring deklarerade att hon INTE vill ha barn (är lätt avskräckt av sin systers entré till livet…), medan kompisen sa att hon vill ha åtminstone ett. Och då hör jag det. Ordet.

”Men då måste man kn…a”
Alldeles tydligt såg kompisen (som har storasyskon) inte fram mot just detta moment.
Dottern:
”Va?”
”Man måste kn…a om det ska bli barn.”
Varvid min lilla oskuldsfulla älva vänder sig till sin likaledes oskuldsfulla mor. Och ger mig en förtjust-förskräckt-frågande blick. Lätt chockad. Tror jag. Och jag kommer inte på ett enda ord att säga. Svara. Inte ett enda!

Sedan bytte de ämne.

Nu väntar den spännande fortsättningen. It ain´t over yet… 🙂

Trädet sa…

…att jag skulle promenera till Slussen, njuta en stund av värmen och utsikten på vägen, ta trean till Fridhemsplan och intaga en lunch på Bagel Deli 🙂