Månad: maj 2011

Ett liten spansk tapasrestaurang på Kungsholmen. Hela familjen! Gott, mysigt och välförtjänt efter sex timmars trädgårdsfixande 🙂

I alla fall ett embryo till en sådan 🙂

Här är vi – Funk Soulution

Under en mycket kort och flamsig fotosession innan spelningen i lördags så lyckades vi fånga alla på bild! Mer info och lite annat material kommer så småningom. Tack Tomas och Jojo.

Porto Francos väktare. På Story hotel. Boken verkar superspännande och Ann verkar hur härlig som helst!

Här är Sandra Gustavsson (som bland annat skrivit böckerna Maskrosungen och Svedd), Ann Rosman herself (hon har även skrivit böckerna Själakistan och Fyrväktarens dotter) och Moi.
Jag, Lina Forss (som nu i maj ger ut boken Kär i kärleken – den första i en serie ungdomsböcker) och Pernilla (alias Skrivarmamma). Som är på G att debutera i detta nu! 🙂

Tack Skugge o Co för en trevlig kväll!

…men sjuåringen ff hemma. Med mig och lillsyrran som fått sympatiledigt från dagis. Vi har haft det så skönt. Skrotat runt i pyjamas till lunch. Kollat på Hedvig från A till Ö. Fixat och donat på deras rum så det ska bli lite lättare att hitta saker.Och få plats att leka!

Efter att ha besökt förskolans dag och kollat deras utställning på torget mötte vi upp farsan Balo (ett o?) och hade pick-nick. En liten stund för min del. En alldeles lagom liten lång stund!

För nu ska jag ut på roligheter. Releasefest för Ann Rosmans senaste bok. Tillsammans med idel riktiga författare – bland annat Pernilla (Skrivarmamma) och Simona. Återkommer om detta (med länkar, som jag inte fixar här på mobilen) 🙂

Måste vara den optimala anledningen till att vara hemma från skolan. Sjuåringen och jag har haft hur mysigt som helst 🙂

I helgen hände det igen. Igen! Situationen så typisk. Någon skämtar med mig – och jag fattar inte alls.

Samtalsämnet var Lady Gagas konsert (som visades på TV i fredags). Hon pratade tydligen mycket mellan låtarna. Och då fäller någon kommentaren:

”Jamen, hon var ju kommunpolitiker innan hon slog igenom.”

Vilket gör mig jätteförvånad. Och rätt så rejält facsinerad.

”Nähä? Var hon?”

Och plötsligt skrattar alla (iofs hjärtligt) åt mig istället för åt kommunpolitikerskämtet. Väldans roligt.

Det händer hela tiden. För att jag tror på vad folk säger. Och reagerar innan jag hinner tänka. Såhär i efterhand förfaller det ju rätt orimligt att Lady hunnit med en dylik karriär…

”Kommuuuuuuunpolitiker? Är det sant? Eller skojar du med mig nu?”

”HA-HA-HA-HA-HA. Kommunpolitiker! Jag fattar. Jättekul! Verkligen. Hilarious. Jag skrattar ihjäl mig!”

Ibland undrar jag var den här saktfärdigheten kommer ifrån när nu hjärnan så ofta går på högvarv vad gäller andra områden. På gott och ont.

Och så känns det lite ute att vara sådär lättlurad. I ett klimat där så många är så snabba. Och smarta!

Nåväl, det blir bättre med åren 🙂

PS Ibland har jag problem med ironi också. När jag nu ändå är inne på confessions. DS

Eftersom mannen jobbade helg och jag spelade i lördags, så behövde vi lite helg idag. Allihop. Så vi tog helt enkelt busledigt. Ja, inte maken då, han var ledig ändå.

Sjuåringen och jag bestämde oss för att göra något på tu man hand (välbehövligt), men insåg på väg till – GRÖNAN! – att stället inte var öppet…

Tack och lov tog hon det med fattning och vi fick istället en fantastiskt lugn och skön dag på Skansen. Lite folk, vackert väder och djur som behagade visa sig. Glömde dock att fota något annat djur än en närgången ekorre 🙂

Hemma tidigt = skönt. Det fanns en risk/chans att möta mannen i köket annars. Han går nämligen upp 03.45!

Här är jag med vår basist Stefan. Vi har haft band ihop i 15 år 🙂