Är hemma med en liten snoris idag (förutom en slemmig näsa är hon pigg som en mört, men hon får vara ledig en dag extra). Skulle egentligen ha varit hemma med stor friskis också, men det visade sig att hon hade helt andra planer. Helt påklädd kom hon ut från sitt rum imorse (hade tydligen lagt fram kläder igår kväll):

”Jag VILL gå till skolan! Jag har gjort matsäck, kolla i kylskåpet.”

Där låg en prinsessburk med två färdigsmörade honungsknäckebitar 🙂 Tyvärr hade vi ju då ”försovit” oss, så vi kom en halvtimme sent, men det gick ju det med.

Hursomhelst har min lilla gått över till grannpojken, så jag blev plötsligt helt ensam här!

Nu ska jag ta itu med posthögen. Inte särskilt inspirerande, men det har varit full fart framåt den här veckan (med rep till sent igår kväll), så den här stunden känns otroligt välkommen. Och latten smakar toppen!

Är hyposensibiliseringsbehandlad, men vad hjälper det. Nös som en vettvilling på t-banan in till Sture bibliotek igår, men lyckades genomföra mitt prat utan några som helst nysattacker. Tack och lov.

Igår kom betydligt färre besökare än förra gången (då det var fullsatt), men vad gör det när de som är där är engagerade, intresserade och trevliga 🙂

Idag är jag på kontoret och slutpetar i ni-vet-vad. Och det är superläskigt. Man kan förstöra ganska mycket med små pet. I förrgår bestämde jag mig för att byta ett namn. Lena skulle få heta Isabelle. Så jag använde mig av det finurliga word-verktyget ”sök” och ”ersätt”. Smart. Snabbt.

Om det nu inte vore för det att ALLA Lena byttes. Vilket resulterade i spridda meningar i stil med:

”Han smekte hennes silkesIsabelle hår.”

börjar det. Är lite nervig.

Hoppas några hittar hit i vårkvällen. Jag är redo trots allt. Iklädd en Chanelkopia till kavaj och undrar lite hur jag tänkte. Men det är ju inte kläderna det hänger på. Eller fluffet i håret. Eller kluddet i ansiktet. Det skriver ingen bok och det presenterar inte någon heller 🙂

Ikväll klockan 19 pratar jag på Sture bibliotek om Morgongåvan, skrivande och om hur det var att ge ut sin bok på Vulkan. Och lite om mitt nya manus förstås 😉

Och Peter från Vulkan pratar Vulkans verksamhet!

På kontoret hela dagen (nära nu …) och psykologmiddag med rödvin, soppa och trevliga människor på kvällen. Nu – sängen!

att systemkassörskan NÅGON gång ska fråga om leg, så händer det ALDRIG! Jag förstår inte. Känner mig ju jättebarnslig…

Då tycker jag att ni ska gå på vernissage! Jag delar kontor med John Eyre och har fått en förhandstitt på hans fina målningar 🙂

Känner mig redan mycket bättre.

blev The Commodores. Jises vad bra de är! Hade nästan glömt!

Vi diggar för fullt härhemma medan vi gör pärlhalsband på löpande band.

Slippery When Wet
VÄLDIGT onödiga inslag av pole-dancing i videon tycker jag, men låten är fantastsk 🙂

Lagom till att lilltjejen mår bättre, så däckar jag! Idag är vi båda hemma. Och hostar ikapp. Kanske skulle jag aldrig sagt det där förra veckan. Om att jag ALDRIG blir sjuk …

Nu vill jag ju bara vara pigg! Möta våren. Och skriva klart manuset!

Dessutom är den här veckan späckad med roligheter. Middag med gamla psykologkompisar på tisdag, prata på Biblioteket Sture på onsdag och rep med fokus på nya låtar på torsdag. Och 40-årsfest på lörsdag!

Nåväl. En dag i taget. Nu – kaffe, kaffe, kaffe.

PS Jag vet att jag egentligen inte har någon som helst rätt att klaga och att så många har det så mycket värre. Men ändå 😉 DS