Sökresultat för: redigering

Lunchpromenad i hösten.

Varvat med sömn för Barbie + redigering och facebook annat pyssel för min del.

Kom dessutom hem till lite vab och en eftersatt redigering. 
Jag och min man har varit tillsammans i tjugo år och gifta i fem av dem. Något vi ville fira. På Mallis!
Efter en hel del ångest över att lämna barnen kom vi iväg. Fyra nätter. Och jösses så skönt det var. En liten bildkavalkad är på sin plats, eller hur? 

    
    
   

Det är känsliga grejer.

För en stund sedan skickade jag iväg mina första 100 råmanussidor till en manlig vän jag litar väldigt mycket på. Han har läst åtminstone två av mina tidigare manus, men aldrig i såhär obearbetad version. Och ni skulle känna min puls nu.

För att skriva är att blotta sig. På något vis visar man upp en del av sitt innersta – just nu vädigt ocensurerat – och det kan kännas extremt läskigt. Och spännande!

Jag gillar feedback och kritik. Mycket. När jag skrivit manuset till Morgongåvan lät jag till exempel 20 personer läsa. Och bad dem tycka (och var extremt tacksam över att de tog sig tid att göra det). Sedan sållade jag deras åsikter genom mig själv och jobbade om manuset igen. Otroligt värdefullt!

Mina (färdiga och redigeringsmanglade :-)) böcker har sedan blivit ganska flitigt recenserade, framför allt på bloggar. Tack och lov har de allra flesta varit väldigt fina, men en gång blev jag sågad. Gissa vilken recension jag minns bäst?

Just det. Och det är väl märkligt!?

Men det hör till spelets regler och när man nu valt att kasta sig ut i författarbranschen så riskerar man en del. Man lämnar ut en del av sig själv till allmän beskådan och så hoppas man att folk ska tycka om det. Såklart. Att de blir förbannade, skrattar, gråter, håller andan av spänning – vad som helst egentligen – bara de blir berörda och känner att de fått en stunds (helst lite tankeväckande) underhållning.

Och så finns det saker man bara inte säger till en författare! Det skrev Simona om igår. 🙂

Nu väntar jag med spänning på min OMBEDDA kritik på bok fyra. Och försöker förhålla mig till mannens kommentar (han läste inledningen i förra veckan):

”Det är lite Lundell över det här. Lite Jack.”

Say what!? Hoppas att det betyder något bra 🙂

Framför allt det här inlägget.

Så jäkla bra!

Idag har börjat om slutredigeringen efter ny feedback. Sista rycket och ny deadline på onsdag. Jag gillar verkligen att mangla manuset såhär. Mållinjen är nära och det blir bra!

Nyfrissad vovve <3

… och gått igenom de sista ändringarna som ska göras i den här sista redigeringsomgången. Deadline: nästa onsdag. Nära nu!

Och så har jag varit i huset förstås. I ett kreativt kaos 🙂

Barbie tar som vanligt det mesta som händer med ro.

Beslutet att åka två veckor till Las Playitas, ett TRÄNINGSHOTELL på Fuerteventura, kan man säga är ett glasklart exempel på hur det kan bli när man i en relation ”går halva vägen var”. Jag var – efter en ovanligt tuff höst – inte så himla sugen på ”äventyret”. Och min man inte på en vanlig solresa. Men detta. Lagom lång resa, ingen jetlag, sol, bad och TRÄNING. Alla nöjda 🙂

De första dagarna gick jag omkring som en katt bland hermelinerna. Blängde misstänkt på alla olidligt vältränade människor som joggade kors och tvärs över området. De som deltog i allehanda träningsklasser, yogade, hävde sig upp och ner och drog i olika träningsredskap, cyklade, spelade tennis och simmade. Åt frukost i trikåer (!).

Smala. Muskulösa. BESATTA.

”Tror du verkligen de är lyckliga?”, väste jag till mannen. ”De drömmer väl på nätterna om tider som ska slås nästa dag. Var finns lusten!?”

Jag skulle minsann hålla stilen. Ensam gå i mina fina klänningar, vila och framförallt LÄSA. Stå för kulturtanten i mig på det här hysteriska stället och äta massor av den fantastiska maten (herregud, jag kan inte hantera bufféer). Vi hade dessutom fått värsta fina rummet – på bottenplan med terass och havsutsikt. Där skulle jag sitta och läsa. Och varva läsningen med poolhäng.

Sedan dröjde det väl ett och ett halvt dygn. Innan jag själv kröp i träningskläderna. Körde lite Zumba med dottern.

Det gick någon dag till. Vi spelade tennis. Jag gick en powerwalk. Var med på vattengympan. Och alldeles snart, alldeles omärkligt, blev jag en sån där som tränade. Som de andra träningsmänniskorna. Som åt frukost i träningskläder (!).

Jag började tycka att det kändes konstigt att inte åtminstone träna ordentligt en gång om dagen. Mot slutet två.

Och jag började se att en del av hotellets andra gäster var alldeles vanliga. ALLA var inte galet vältränade utan en hel bunt såg faktiskt ut som folk gör mest.

Reselektyren byttes ut (för tid att läsa finns ju såklart, även om man tränar två gånger om dagen).

Vecka 1:

Vecka 2: (Ni som känner mig vet att detta är stor humor.)

Såhär sträcker sig banorna från området. För cykling och löpning.

Sista kvällen fick jag för mig att springa några steg. Alldeles spontant. Bara för att testa. Det har jag inte gjort sedan i höstas då jag sprang mitt livs första lopp – Topploppet. Jag tog några steg. Tänkte att jag stannar nog snart. Gillar ju verkligen inte att svettas och har tuttar och mage och rumpa som guppar så himla jobbigt.

Vet ni vad som hände? Jag sprang drygt en halvmil. Bara sådär. Det har hänt max fem gånger i mitt liv och nu hände det BARA SÅDÄR. Och det var knappt jobbigt! Ruset jag kände i kroppen efter det infallet: obetalbart. That is what Playitas does to you. Tydligen 🙂

Nu är jag taggat för nya året. Rundare än någonsin (maten!), med nya muskler och mer energifylld än på mycket länge. Kanske ska jag springa lite imorgon. Kanske. Kanske är det läge för ännu ett Topplopp.

På fredag får jag tillbaka manuset från redaktör-Lovisa för sista redigeringsrundan. I maj kommer min tredje bok Hitta hem, men redan nästa vecka får vi tillträde till vårt nya hem. Hurra!

Första stora redigeringsvändan är klaaaar och Hitta hem är därmed ett snäpp närmare färdig bok. Nu blir jag manusledig, men inte arbetslös, fram till 10 januari!

Och jag håller med. Eminenta tips på julläsning! 🙂

Huset sålt! Har liiiite svårt att koncentrera mig på redigeringen…

Här skrev den ett annat typ av kontrakt 🙂