Bara ett barn – recension

Nu har jag (äntligen) läst ut Malin Person Giolitos bok, Bara ett barn!

Eftersom vabbandet (och med-barnsjukdomar-följande-dåliga-sömn-nätter) för hösten är i full gång, så har jag läst den korta stunder i taget. Framför någon barnkanal eller DVD-film, med en liten sex- alternativt treåring under armen. Och gråtit. Med armen runt mina fina små och näsan i deras hår har jag snorat och läst om Alex…

Alex är bokens sjuåriga huvudperson. En liten sårbar karaktär som det finns alltför många av. Härute i det verkliga livet alltså. Den plats där Alex (och många andra barn omkring oss) borde känna sig som tryggast, är den farligaste plats han kan befinna sig på. Hemma.

Alex fröken misstänker att Alex blir misshadlad av sin pappa eller mamma. Han är inte som andra barn, konstaterar hon gång på gång. Det är något med den pojken. Något speciellt. En dag får hon akut anledning att reagera på pojkens situation och myndigheterna kopplas in. Socialen, polisen och Sophia Weber. Sophia Weber som blir pojkens advokat. Ett uppdrag som ska komma att påverka henne på fler sätt än hon kunnat tro…

Det här är en otroligt sorglig historia. En realistiskt berättad sådan. Drivet och på ett rakt och enkelt sätt får vi följa Alex och de människor omkring honom som gör så gott de kan. Vardagshjältarna. De gör vad de kan, men ändå räcker det inte. Den här historien är så smärtsam att den behöver hopp. Och det hoppet finns. Tack och lov.

Som läsare tror jag på Malins berättelse. Hon vet hur det fungerar rent rättsligt och hon kryper under skinnet på de mest utsatta i historien på ett sätt så att jag tror på dem också. Framför allt Alex och Alex mamma, tycker jag.

Jag fick ju äran att träffa Malin hos Skrivarmamma häromsistens. Hon gav intryck av att vara en smart, modig och driven person med mycket humor. Hon berättade att den här boken var tung att skriva och att hon lagt ner massor av energi på research. Tack Malin för att tog dig igenom det. För det här är en viktig bok som träffar rakt i hjärtat!

Det är svårt att lägga ifrån sig boken och jag tycker att alla borde läsa den. Förutom att den väcker starka känslor är den spännande. Hur ska det gå för Alex? Och för Sophia, vars privatliv vacklar betänkligt? Men – viktigast av allt – den ger alla Alex därute en röst! Skrev jag att den är viktig!?

5 reaktioner på ”Bara ett barn – recension”

  1. Hej Malin! Som jag just skrev till Skrivarmamma här – det är inte ofta man läser en bok som berör så. Karaktärernas öden (glömde skriva om Karin, som jag tyckte så mycket om!) landar i hjärtetrakten och jag blir berörd på ett sorgligt men bra sätt! Ha en fin helg du också 🙂 S

  2. Pingback: » Me, myself and I Malins funderingar

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *