I förra veckan blev jag kontaktad av Catrin Rising på UNHCR. UNHCR är FN:s flyktingorgan UNHCR:s samarbetspartner i Sverige och de jobbar för att uppmärksamma flyktingars situation i världen. Den internationella flyktingdagen (den 20 juni) närmar sig och UNHCR vill gärna få fler att engagera sig.
Jag ser det som en ära att bli tillfrågad och är glad över att få vara en del i att sprida kunskap om deras arbete!
Kampanjen är global och syftar till att få fler engagerade genom att dela flyktingars berättelser. Det här är deras svenska websida och det här är den globala. Här finns UNHCR på Facebook.
Och det här är Awads berättelse:
När stridigheterna bröt ut i Kormaganza, i Blue Nile State, bestämde sig 80-åriga Dawa Musas familj att fly till grannbyn Mafot. Men Dawa var för svag för att klara två dagar på flykt till fots. Hennes son, Awad Kutuk Tungud, gömde henne i bushen medan han förde sina nio barn och frun Alahia i säkerhet.
Efter tre dagar återvände Awad för att hämta sin mamma och bar henne till Mafot. Där var familjen relativt säkra i några månader – ända till byn utsattes för en granatattack.
Awad flydde återigen med sin familj, den här gången över gränsen till Sydsudan. Under 15 dagar bar han under svåra vedermödor både sin gamla mamma och dottern Zainab på ryggen, tills de tillslut nådde Al Fudjis gränsövergång. UNHCR tog familjen till flyktinglägret i Jamam i Upper Nile state i Sydsudan.
Där kunde de bo i säkerhet i sju månader. Men så kom häftiga skyfall och orsakade översvämning. Det gjorde det svårt för UNHCR att få fram rent vatten till lägret, vilket medförde stora risker för att mycket smittsamma och vattenburna sjukdomar skulle sprida sig.
UNHCR satte upp ett nytt läger på högre mark i Gendrassa, 55 kilometer från Jamam, och började flytta 56 000 människor dit. Bland dem var Awad och hans familj. Awad bar återigen sin mamma, men den här gången till deras nya tält i lägret i Gendrassa. Nu planerar han att börja odla. ”Kom tillbaka om tre månader”, säger han ”då kommer det att växa majs här.”