Medan jag väntar på min redaktörs (hörde ni? :-)) första utlåtande har jag gett mig själv lästid.
Valet av bok var rätt givet:
Nu är jag kanske inte helt opartisk. Och jag tänker inte recensera. Men HERREGUD Simona. Så makalöst begåvat.
Jag är helt matt eftersom jag just gråtit och snörvlat – så till den milda grad att jag väckt Barbie – över:
1. Slutet. Slutet!
2. Att själva boken tog slut.
3. Tacket.
Tack själv. För att du finns <3 Det finns så mycket mer att säga om Betvingade, men det får andra göra. En uppmaning bara, till alla bloggläsare därute: LÄS. För tusan! PS Gissa om jag är stolt över att just ha blivit förlagskollega med författaren i fråga? DS
Den är fantastisk!
Spännande, spännande! Snart ska jag också läsa.