Månad: juni 2012

Grattis finaste Jessie, 40 imorgon!

Som började med att jag sov till elva (11!). ENORMT sällsynt. Och otroligt skönt.

Jag tror att jag tjänat in många uskados (som jag köpte mig en sovmorgon för) eftersom mannen varit borta en del den sista tiden.

Mellan 14 och 16 var tjejerna på kalas. Varsitt kalas. Samtidigt. Har aldrig hänt.

Plötsligt får vi två timmars egentid serverat på ett bräde. Bara sådär.

Då skulle man ju kunna tro att vi ägnar oss åt hämningslös sex på köksbänken. Eller äter en smarrig rosélunch på tu man hand. Eller tar en gemensam tupplur. Eller sätter oss och pratar med varsin kopp kaffe i vår mysiga lilla trädgård.

Skulle man ju kunna tro.

Istället veks en enorm hög med tvätt. Det diskades, dammsögs och det klipptes gräs (parallellt med att valp togs omhand).

Det mest spännande i sammanhanget var väl att jag klippte gräset.

Ur ett genusperspektiv var vi faktiskt helt wild´n´crazy!

Nu: Tjejkväll. Jag, döttrarna, Barbie, Adele och Min vän Charlotte 🙂

Festföremålet som liten (fotad skylt):

Och som en aning större.
Till hösten har hon kommit in på en konstskola – yay!

Syrien. Den lilla flickan på framisdan. Som även syns inne i tidningen.

Hon är två år. Hennes familj har precis dödats då deras hus beskjutits. Själv är hon skadad. Förd till någon slags spartansk vårdinrättning. Ensam och förtvivlad – i händerna på främmande människor.

Där ligger hon på en hård brits i sin fina lilla klänning. Och det är när jag ser hennes fingrar som det brister. Hennes små naglar är välklippta. Någon hon älskar har nyligen klippt de där naglarna. Någon som älskar henne. Som för alltid är borta. Hennes LIV är borta. Krossat.

Här är länken till nätartiklen. (Bilden jag menar är inte med.)

Maktlösheten är överväldigande. Men man kan göra något. Man kan stötta Röda Korset som finns på plats i Syrien.

Och så kan man krama sin familj lite extra. Det ska jag.

Fiiiin. Finns att inhandla på inreda.com för drygt sextusen. Får nog fundera lite på den saken.

Barbie har lekt (samt hållit ett vaksamt öga på mig), sovit, gosat och promenerat. Vi börjar hitta en vardagslunk, hon och jag.

Igår på promenaden fick hon för första gången hälsa på en annan hund. En vuxen och relativt lugn Chihuahua, mindre än hon själv. Det var så spännande att det hände en liten olycka. Gudabenådat gulligt om ni frågar mig.

Jag har skrivit (!) och tagit tag i några andra författar-relaterade saker jag dragit mig för. Är nöjd och lite på gång känner jag!

Heja mig, liksom…

Ikväll ska jag åka till replokalen och sjunga bort några kilon som tur är. Eller nja … Möjligen är denna enda form av träning jag utför inte så effektiv. Inte på DET viset. Men väl själsligen.

Det blev ingen tårta. Men väl glass. Och en herrans massa blommor.


Barbie Boll har promenerats med.


Gosats med.

Och tränats. Notera den uppmärksamma uppsynen.

Kan stå på pall!

På seneftermiddagen, när mannen slutat jobbet, åkte jag till centrum för att shoppa presenter till helgens allehanda kalas. På Best of Brands (finaffärn´) tyckte personalen att jag hade fina skor + väska. Lite kul att det randiga lilla kitet kostade 149:- på Coop!

Nationaldagen? Sverige?

Vet inte riktigt vad vi ska göra med den här dagen (som är en alldeles vanlig arbetsdag för maken). Kanske äta tårta…

Ja! Äta tårta funkar alltid. Alternativt bakelse. Alternativt dotterns egenhändigt bakade chokladmuffins.

Och fira det som för mig – när jag tänker närmre på det – är det mest fantastiska med Sverige.

(Inte svenskheten, för den är rätt omöjlig att sätta fingret på. Eftersom vi är så olika. Tack och lov.)

Jag ska fira NATUREN. Den är ta mig tusan det finaste vi har. Helt unik med årstidernas växlingar. Med ett väder som kan vara ganska så överraskande. Milt uttryckt.

And I love it. Faktiskt.

Jag ska sniffa på syrénträdet som fortfarande blommar i trädgården. Plocka in en liten bukett liljekonvaljer. Njuta av dofterna. Om jag förmår mig att lyfta näsan från Barbies päls och ungarnas nackar. Och släcka doftljusen …

Hur gör ni?

20 % rabatt. Här. Very clickable. Just sayin 🙂

Detta upptäckte jag igår, när rapporter om författarkompisars topplisteplaceringar ramlade in. Åsa ligger på plats nummer tre och Pernilla på sextio. Coolt!

Uppdatering: Pernilla har klättrat. Ligger enligt uppgift runt 40-strecket!