Filmat sist vi var med på en knölkväll på Frö, knöl & kruka. Det är Faria på Café Blomma som har filmat.

Här är länken :-)

{ 0 comments }

Livet. Nu. Skriv. Musik.

by Susanne Boll on 2014-10-24

Fortfarande känns allt lite skört, vi är lite sköra, men samtidigt är allt mer stabilt. Alla aktiviteter utom familjerelaterade har ställts in i veckan och det har varit både skönt och välbehövligt.

Jag skriver igen. Mer eftertänksamt och utifrån den genomtänkta, positiva (hurra) och konstruktiva feedback jag fick på de drygt 100 första A4-sidorna som en god vän läste förra veckan.

Nu handlar det inte längre om febrigt skrivflow utan om att stanna upp, dra ner en smula på tempot och fundera på hur alltsammans ska knytas ihop.

Imorgon ska vi spela igen. På en musikpub/restaurang som heter Nästgården. Jag kommer att agera La Diva och bara åka dit och sjunga och sedan sätta mig i bilen och åka hem igen. Inget rådda alltså. Vilket känns lite dumt gentemot de andra i bandet, men utifrån livet i övrigt: bra!

Så. Keep rockin’ och ha en fin helg alla därute i cyberspace <3

Nästgården

{ 0 comments }

Som Simona Ahrnstedt. Gårdagens lunch i Jakobsberg var urmysig.

Idag ska jag, efter att ha varit med lilldottern hos tandläkaren och innan jag ska på nämnda lilldotters föräldrafika, öppna manuset. Vilket jag inte gjort på en vecka. Lite nervigt!

Siminis o jagLjus

Förresten! Så här rädd blir jag när jag läser en riktigt läskig spökhistoria! Hur rädd blir du? Dela din bästa ‪#‎skrackselfie‬ och stöd barns skrivande! Under höstlovet skriver barnen på @berattarministeriet spökhistorier i samarbete med @hallwylskamuseet :-)

Skräck

{ 0 comments }

Om vår spelning på Engelen i lördags

by Susanne Boll on 2014-10-20

JÄKLAR vad roligt det var!

Hela grejen kändes som en rätt stor utmaning, eftersom vi aldrig förr spelat där en lördag och vi förstått att det behöver vara bra tryck i låtarna från början till slut. Vi behövde alltså plocka bort vårt älskade, softa och inledande aukustiska set och istället repa in ett rockrökarset med låtar som Highway to hell, I love rock´n´roll, Pride osv.

Dessutom fick vi ett kort extragig på Kolingen (bottenvåningen på Engelen) INNAN själva spleningen. Fem set på raken har vi aldrig förr spelat. Och det vi då valde att spela på denna företagsfest blev rockrökarsetet eftersom temat var after ski :-)

Sedan gick vi – väldigt uppvärmda, rent av dösvettiga – upp och körde våra fyra set uppe på Engelen. Och det var fantastiskt. Mycket folk hela kvällen och vi körde knappt i diket alls.

När Stommen kom upp i slutet av kvällen var stämningen hög, både på scen och i publiken (tror och hoppas jag). Han är ta mig tusan den finaste gästartist någon kan tänka sig.

Och Stonecakelåtarna! Ain’t no reason lyfte taket och Tuesday Afternoon med allsång var tårframkallande. Är så oerhört glad och tacksam över att få hålla på med det här. Tack för det livet. Värt både trötthet och träningsvärk idag!

Bildkavalkad:
Stommen Engelen
Engelen 1Engelen 2Engelen 3Engelen 4

{ 0 comments }

I veckan hände en sak

by Susanne Boll on 2014-10-18

En väldigt jobbig och omtumlande (och privat) sak som gjort att vi har ställt livet på paus. Bara familjen har gällt några dagar. Därav inget bloggande.

Tack och lov verkar allt sluta lyckligt. Och det är jag så innerligt tacksam för <3

Ikväll ska vi spela på Engelen. Med en alldeles speciell, stark och väldigt fin person i tankarna!

{ 2 comments }

Att visa sig naken, jag menar bli läst

by Susanne Boll on 2014-10-13

Det är känsliga grejer.

För en stund sedan skickade jag iväg mina första 100 manussidor till en manlig vän jag litar väldigt mycket på. Han har läst åtminstone två av mina tidigare manus, men aldrig i såhär obearbetad version. Och ni skulle känna min puls nu.

För att skriva är att blotta sig. På något vis visar man upp en del av sitt innersta – just nu vädigt ocensurerat – och det kan kännas extremt läskigt. Och spännande!

Jag gillar feedback och kritik. Mycket. När jag skrivit manuset till Morgongåvan lät jag till exempel 20 personer läsa. Och bad dem tycka (och var extremt tacksam över att de tog sig tid att göra det). Sedan sållade jag deras åsikter genom mig själv och jobbade om manuset igen. Otroligt värdefullt!

Mina (färdiga och redigeringsmanglade :-)) böcker har sedan blivit ganska flitigt recenserade, framför allt på bloggar. Tack och lov har de allra flesta varit väldigt fina, men en gång blev jag sågad. Gissa vilken recension jag minns bäst?

Just det. Och det är väl märkligt!?

Men det hör till spelets regler och när man nu valt att kasta sig ut i författarbranschen så riskerar man en del. Man lämnar ut en del av sig själv till allmän beskådan och så hoppas man att folk ska tycka om det. Såklart. Att de blir förbannade, skrattar, gråter, håller andan av spänning – vad som helst egentligen – bara de blir berörda och känner att de fått en stunds (helst lite tankeväckande) underhållning.

Och så finns det saker man bara inte säger till en författare! Det skrev Simona om igår. :-)

Nu väntar jag med spänning på min OMBEDDA kritik på bok fyra. Och försöker förhålla mig till mannens kommentar (han läste inledningen i förra veckan):

“Det är lite Lundell över det här. Lite Jack.”

Say what!? Hoppas att det betyder något bra :-)

{ 2 comments }

Mysig eftermiddag på Blackebergs Bibliotek

by Susanne Boll on 2014-10-12

Med så himla fina besökare.

Det blev faktiskt fullsatt och extrastolar fick plockas fram. Då är det i och för sig ett litet bibliotek :-)

De som kom var intresserade, ställde frågor och flera hade läst något av mig tidigare. Jag bubblade på i nästan en timme och spelade upp Coming Home från soundtracket. Och sålde böcker. Superkul!

Blackan

Och så gårdagen. Vilken alldeles ljuvlig höstdag <3
BarbiehuvudBulleTräd

{ 0 comments }

100 A4 på bok fyra!

by Susanne Boll on 2014-10-10

Länge stod det stilla. Jag planerade, antecknade, tänkte, började lite – men kom inte igång. Av lite olika anledningar. Men sedan efter bokmässan. Jösses!

Jag har skrivit nästan febrigt. Ser scener framför mig. Orden rinner fram och fingrarna smattrar i en hisnande hastighet över tangentbordet. Jag hinner knappt gå tillbaka i texten och läsa vad jag skrivit för jag vill inte förlora det. Flowet. Så många ord som måste UT. Det är utmattande och alldeles fantastiskt härligt. Klär mig i rött när tröttheten är alldeles överväldigande och Barbie får ut mig i friska luften emellanåt.
RöttBarbiehöst

Tydligen hände det en del i huvudet när jag inte skrev. Tydligen behövs pauserna. Även om de är väldigt svåra att stå ut med :-)

100

SKÅL
Amarone

{ 2 comments }

Alla är välkomna och här kan man läsa mer om det.

Idag såg jag att Mitt i Bromma uppmärksammat det. Kul!
Mitt i bromma

{ 0 comments }

Det är lite svajigt på sina håll nu. Privata saker som tillhör det där som kallas livet. Sånt där man ska ta sig igenom, ni vet.

Men i helgen befann vi oss i en härlig bubbla; jag, min gamla fina kompis Jessica och våra tioåriga döttrar. Vi träffades för en lunch på Berns Asiatiska – herregud så gott – och gick sedan på musikalen Flashdance på China. Och det var alldeles fantastiskt. Vilken kraft. Vilken styrka hos ensemblen. Hanna Lindblad. Tårarna sprutade bara av att se styrkan i denna kvinna.

Se!
FlashJag och Jessan
Och så fick jag höstens it-parfym av Jessan, som jobbar på Kicks. Lyser upp hösten!Carven

{ 0 comments }