… på pulkan när trött mamma drar hem två trötta barn. Varav den ena kastar sig av pulkan då och då. På skoj (skojigt värre…). I mörker. I uppförsbacke (det var DÄRFÖR det gick så lätt i morse). Att dessutom mamman passade på att handla en full kasse med grejer på väg till hämtningen gjorde inte resan hem lättare!

Vi (jag) belönade oss (mig) med chokladbrownie med mashmallowfluff när vi kom hem. Så nu känns allt mycket bättre igen 🙂

…att dra sina fina och påpälsade tjejer i pulka till skola och dagis. Solen går upp och vinterhimlen är rosa bakom trädtopparna. Pulkan har perfekt glid och barnen sjunger luciasånger. Då glömmer vi att vi alla är lite småsnoriga 🙂

En stund senare landar mamman på kontoret. Skrivsugen.

Idag är en bra dag!

Dottern har satsat på en seriös önskelista. I bokform.

Skrivandet flyter som bara den idag 🙂 Hemma!! Det brukar ju gå sådär…

Och jag som var så trött imorse. Att sjunga i ett coverband med sena spelningar, samtidigt som man är småbarnsmamma och har en man som jobbar helg, är inte alltid en helt lyckad kombo (vad gäller att hålla sig pigg). Men det är kul!!

Här kommer lite bildbevis från helgens julpyssel (en bråkdel av alla skapelser…). Synd bara att vi saknade röd färg till marsipanen 😉

Nu ska jag iväg på dagens andra träningspass: hämta barn i skola och på dagis. Och köra hem dem i pulka.

Här hemma pyntas det alltid – jul eller inte. Inget ställe går vår sexåring opyntat förbi 🙂
I eftermiddag ska vi iväg på seriöst julpyssel. Vi brukar gå ihop ett gäng barnfamiljer och pyssla loss totalt! Mysigt och väldigt julstämningshöjande.

Lördagskvällen spenderar jag med bandet på Långholmen 🙂
Ser väldigt mycket fram emot att testa den nya sånganläggning som jag införskaffade igår. Nu tänker jag bli tekniknörd. Och jösses vad vi ska musicera!

Varför just tre killar och en tjej? Varför har hon ingen BH? Varför tar han sådär på hennes kropp? Och varför får vi inte se hela hennes ansikte? Är det här verkligen fräsigt år 2010?

…och jag skriver som attan!

Idag tog vi snowboarden till skola och dagis, jag och tjejerna. Lilltjejen sjöng julsånger för full hals den sista biten. Och jag fick dagens träning kirrad.

Igår var dagisbarnen inne hela dagen eftersom det var så kallt. (Det brukar de annars inte vara.) Men det reagerade jag hursomhelst på när jag hämtade (vår lilla blir ju så lätt sjuk och därinne surrar de små baskiluskerna omkring som en osynlig och tät dimma inbillar jag mig), så idag skulle de vara ute en stund. ”Mitt fel”. Först fick jag lite dåligt samvete (det är ju verkligen kallt!), men det gick över. Jag tror faktiskt att de mår bra av att vara ute. En stund! Med två-tre lager kläder under overallen fryser man inte. Inte om man är en liten kotte som struttar runt i snön som en liten vilde i alla fall 🙂

Däremot inser jag att för små skor inte är någon höjdare med dubbla sockar i… Ännu ett inköp att göra. Det kanske jag måste göra just precis nu faktiskt. Att lämna datorn ett tag kanske gör susen!

Jag har nu hamnat i en fas i skrivandet där jag försöker fly! Men, fly, är det så smart? Egentligen. Fly från vem/vad finns det ju faktiskt all anledning att undra? Och det vet jag inte riktigt själv. Kanske är det för att jag måste bestämma slutet nu… Eller vilken riktning historien ska ta i alla fall. Och det är lite ångestladdat. Förmodligen löser det sig om jag iställer åker och handlar ett par små skor. Troligtvis gör det det…

Nej!! Stopp nu!! Det är ju nu jag ska följa alla skrivarråd jag fått. Sitta kvar. Inte surfa. Och definitivt nte röra tvätten!

Helt och fullt beroende samt, högst troligt, väldigt frisk – hela vintern!