Därför att jag inte finner ord. Därför att jag tycker mig sakna tillräcklig kunskap för att uttala mig. Men det räcker faktiskt med sunt förnuft och ett normalstort hjärta för att förstå att detta krig måste sluta. Barn dör!
Två klipp har idag fått mig att gråta.
Herregud. Sluta bomba!
Eller snart i alla fall. September.
Den är omkorrad och finputsad. Städad för att möta massorna 😉
Kul! Här Ica Maxi i Barkarby. Det har också inkommit rapporter om dess närvaro i Motalas Ica-hyllor 🙂
”Man kommer personerna nära på något fint sätt, även om de flesta i boken är väldigt speciella på sina olika sätt. Gillar hur ”slumpen styr” för sådär är det ju i verkligheten oxå! Även hur budskapet att det aldrig är för sent finns med hela tiden. Att man verkligen kan hjälpa andra, om man själv vågar.”
Kontraster!
Paris var varmt (41 grader som varmast). Lenzerheide (som den lilla alpbyn hette) var kallt (12 grader som kallast).
Folkmyller, bilar och mängder av sevärdheter och turistande byttes mot tystnad, motion och frisk alpluft. Mannen bytte träningen från löpning upp och nedför trapporna vid Sacre Coeur till upp och nedför berg.
Vi konstaterade att fransmännen inte stirrar ned i sina telefoner som vi. Men äter MYCKET mer baguette. På riktigt. Och att de vrålar ”oui, oui, OUI” när de får orgasm (varmt, öppna fönster, barnen sov – THANK GOD…). Och att scheweizarna ropar väldigt högt när de går på offentliga toaletter. (OK, två personer gjorde det i alla fall :-)).
Barnens största behållning av Paris var Disneyland (som iofs ligger lite utanför) och i Lenzerheide att mata ekorrar.
För mig var det båttur på Seine + ”foie gras” på gourmetrestaurangen L’Atelier (där vi hamnade av misstag, men det är en annan historia…) I Alperna var det molnen. Att befinna sig på 1500 meters höjd och se molnen rulla in över byn var mäktigt! Blev lite besatt av de där molnen.
Bilder för den som vill se. Blandad kompott. Den första på mig och maken när vi intensivfotades av tjejerna en kväll på Paris äldsta restaurang, La Petite Chaise. Svårt att veta var vi skulle titta 🙂
”En berättelse om svek, om skadskjutna människor men samtidigt en udda feel good-roman; människors möten kan förändra liv.”
Gillar den beskrivningen!
Har skrivit en bok som heter Läxfritt. (Kommer i höst.) Och så har hon startat en blogg som heter detsamma. Surfa genast in. Mycket intressant läsning!
En annan värld. Ett annat liv. Än mitt eget alltså. Han har levt rockmyten. Lever och andas rock’n’roll och har ett rockupplevelse-cv som heter duga.
Boken berör. Vissa historier baxnar man av. Jeeez. Droger, sex och för mycket av det mesta.
Men. Dregen och Backyard Babies har fått ett nytt fan!
Dregen brinner, bränner mycket, men med ryggen rak som en eldgaffel. Han kämpar. Jäklar vad han kämpar. Och rockar. Hårt och stolt.
Boken slutar mitt i en period då positiv stress utmanar honom rejält. Fina frun Pernilla har utmanat honom i tio år och jag gissar att sonen Sixten gör det nu. Och Dregen vill få till det. Vill bli en bra farsa. DET rockar 🙂
I Tara på grund av att de gjort ett stort reportage om bästa Simona <3
Bilder snodda från Facebook och Pernilla Alm!
