Vårt minisportlov i Motala är över och det kändes sådär att lämna solen, naturen och ursprungsfamiljen som backat upp den här mamman så hon fått skriva.
Nu är mannen ledig torsdag och fredag. Skönt!
Eftersom han jobbat två helger på raken + var bortrest tre dagar förra veckan (och vi tre dagar den här) så har vi inte sett så himla mycket av varandra.
Någon som känner igen? 🙂
Och jag lyckades bara ta bilder på henne sovande (förutom den i solnedgången). 🙂
Hela valpkullen. Fick bilden i ett gratulationsmail från kenneln idag. Barbsan längst till vänster ❤
Nu lite skriv medan morföräldrarna hänger med de små.
I Motala. Med föräldrar som tar hand om barnen så jag får skriva lite.
Men hejda eder, tjuvarna. Huset hemma är bebott!
Igår – efter lunch, då mannen åkt till jobbet – fylldes huset av tjejer. Stora och små vänner. Hela dagen. Bubbel. Gåslever. Mello.
Idag – sol, sockervattensmålning och firande av Betzy – Barbies syster som vi inte träffat sedan vi hämtade henne på kenneln. Nu fyller de ett, pluttorna.
Mysigt! Festligt! Och ja – det fanns hundfiskdamm 🙂
(Och jag är ledsen att bloggen ser knasig ut. Vet inte vad som hänt men har för avsikt att utreda det.)
Research på Fridhemsplan och lunch + fika med pinglorna. Några sidors skriv på det. Pizza, rödtjut och snacks med familjen i tv-soffan. Bra fredag!
ReadTreaten arrangeras av Jenny Magnusson och här – på Bokmalens hemsida – kan man läsa mer om helgen, som verkar helhärlig på alla sätt och vis.
Jag är otroligt stolt över att få vara med och ser väldigt mycket fram emot att träffa Jenny, alla bolkälskande deltagare och inte minst de andra två författarna: Ninni Schulman (Flickan med snö i håret, Pojken som slutade gråta) och Bodil Mårtensson (Barkhes döttrar, Barkhes son BLAND ANNAT :-)).
Det här blir mitt första stora äventyr med bokbebis nummer två. NU KÖR VI!
Som sann ordnörd går jag igång på att jag IGÅR fick ett sms där det stod att jag inte ska sörja för en viss sak och IDAG ett mail om att jag inte ska känna sorg för en annan.
Dessa vänliga själar menar alltså att jag inte inte ska oroa mig. (Vilket jag gör hela tiden. För allt.)
Men är det inte lite underligt? Ett så relativt ovanligt – och i min mening väldigt vackert – uttryck två dagar på raken.
En annan vacker sak är den här lilla nyfriserade varelsen 🙂
Jag fick bilderna idag. Av Bristrand Photography. Gillar som sagt INTE att bli fotad, men Anna Bristrand var urduktig och jag kan leva med några av bilderna.
Och vet ni vad jag har glömt att berätta?
Jag har skrivit en fjärdedels tredje bok (i sidantal och om inte alltför mycket redigeras bort :-)).
Hej hej!