Efter ett intressant förmiddagsmöte fick jag idag några timmars efterlängtad skrivtid. Mitt i city. Inget skrevs på själva boken, men andra texter väntade på att bli klara. Och det blev de. Så skönt!
Nu längtar jag hem till min förort. Kvällens rep med Funk Soulution blev inställt, och just ikväll känns det ganska bra eftersom hela familjen är lite trött/krasslig jag inte direkt övat ihjäl mig på de nya låtarna 🙂
Stortjejen har fortfarande rätt hög feber och den lilla fick vara sympatihemma. Liksom den minsta 🙂
Lämning av liten på förskolan. Lämning av Barbie på hunddagis.
Hem en stund.
Slåss med trasigt bredband.
Till vårdcentralen med större febris.
Handla mat.
Hem till hantverkare. Dividera lite med dem. Hantverkare färdiga.
Ventilationsmänniskor kommer. Dividera lite med dem. Ventilationsmänniskor färdiga.
Städa efter hantverkare och ventilationsmänniskor.
Slåss med trasigt bredband.
Hämtning av liten på förskolan. Hämtning av Barbie på hunddagis.
Matlagning.
Hundpromenad.
Slåss med trasigt bredband.
Pust och godnatt.
Och det går alldeles utmärkt att gå in där och gilla. Eller lyssna, om man vill 🙂
Förra veckan – när jag skolade in Barbie på dagis samtidigt som jag slutkorrläste manuset och inte sov för att Barbsan stökade runt nattetid – tänkte jag att allt lättar den här veckan. Då ska jag komma ikapp med saker som jag inte hinner/har hunnit. Varav skriva är en av sakerna på den digra listan.
Jojo. Blir det någonsin som man tänkt sig?
En sak blev det. Nämligen att jag och redaktör/förläggare Lovisa möttes i förmiddags och gick igenom det sista i manuset vad gäller ändringar efter korrläsningen. Hurra!
Men eftersom åttaåringen fått feber (pluttan – hon som aldrig är sjuk) ägnade jag eftermiddagen åt vabbelivabb och kommer att göra detsamma tisdag och troligen onsdag.
Jag är så glad att ha minnena från helgens fina fest hos Pernilla boende i hjärtat. Och att mamma och pappa kunde komma hit och passa barnen när mannen var i alperna.
Fina, fina kvinns är de allihopa:
(Har snott bilden från Simona 🙂 )
Carina kan ni följa här, när hon för Aftonbladets räkning rapporterar om våldtäkterna i Indien.
En fantastisk kväll. Mycket prat, massor av skratt och lite tårar. Jag är så glad över att ha lärt känna dessa makalösa kvinnor!
är att ständigt behöva välja 🙂
Lilla pluttan. Spanar fåglar istället om nu matte ska vara så tråkig.
Kärlek!
är det sistnämnda klart mest tacksamt att skildra på bild. Därför: varsågoda 🙂
-18. Men det finns inte för kallt väder – bara dåliga kläder! (Hurt, hurt, flås, flås.)
Vad gör det att man knappt sovit alls på grund av sen kväll, galen valp och sprattligt barn, när man möts av detta efter att ha lämnat tjejerna?
Nu redo att ta tag i något av allt som inte hinns 🙂
”Uhuuuu! Vem är den där långa mörka på marken?”
Varje ledig minut går åt till att begrunda ord som ”tuggummituggande” (rätt) och ”decemberstolen” (mindre rätt).
Skolar dessutom in den här lilla på dagis en stund varje dag!
Och så lite familj och två rep i veckan på det. Livet svänger och rockar på i en hisnande hastighet just nu 🙂