Månad: november 2012

Jobbar med manuset, TÄNKER konstant på det (och den bok det håller på att bli den RELEASEFEST jag ska ha), hänger med familj, tar hand om hem, promenerar med Barbie. Sjunger.

Och stackars bloggen blir lite åsidosatt. Förlåt!

med grannfruarna igår. Så himla bra grej. Bokcirkel alltså. Spännande diskussioner, god mat och gott vin. Och lite allmänt grannfruprat 🙂

Och vilken otrolig bok (film)! Eftersom jag bara hann läsa halva innan igår, så fuskade jag med filmen också. Vilket jag inte ångrar. Gråtfest följt av värmt hjärta och eftertankar. Mycket kan sägas om ämnet, men det hinner jag inte fördjupa mig i (redigeringskoma).

Men SE!

Och LÄS:

Jag är helt BESATT av orden i mitt manus. Sitter klistrad vid det i timmar. Tittar på redaktör Lovisas anteckningar. Ändrar. Bockar av. Tittar på mina egna. Ändrar. Bockar av.

Ringer någon. Antecknar. Mailar någon annan. Antecknar igen. På hundra små och stora lappar och i mitt Boken-block.

Hela tiden på helspänn, för nu är det definitivt. Såhär ska det bli. Här ska inte kreativt lekas med ord och handling, utan här gäller det att få till det rätt.

Hur läskigt som helst. Hur roligt som helst. Det var längesedan hjärtat skuttade av förväntan så ofta som det gör nu!

Research (problem lösta), redigering (har fått en FANTASTISK redaktör) och intervjuad av tidning (inte om bok, men om bokrelaterat ämne). Är det såhär kan jag tänka mig att fortsätta 🙂

Vi har hängt. Hemma och i skogen. Rensat ur/städat barnrum och krattat löv. Tittat på tv och läst Niceville. Samt ätit ABNORMA mängder godis.

Mannen har jobbat och jag har laddat för mitt jobb – de kommande två slutredigeringsveckorna. Imorgon drar de igång på allvar.

Jag har skrivit listor på saker jag måste researcha ytterligare. Folk jag ska ringa. Och börjat oroa mig för två viktiga och lite kluriga grejer i manuset som jag måste få till…

Helgbilder: (Den första föreställer en egenhändigt ”byggd” gungbräda och den sista eken from hell. Med tanke på hur min arm värker NU efter en hel dags krattande, vågar jag inte ens tänka på hur den kommer att kännas imorgon!)

Och tänker att hon sätter ord på något viktigt igen. Läs!

Det är verkligen inte rättvist hur olika förutsättningar barn har. I världen. I Sverige. Idag.

Ganska ofta får jag dåligt samvete över hur bra vi har det. Vilket inte hjälper någon. Det enda som hjälper är att uppmärksamma det hemska. Hjälpa till ekonomiskt.

Vi måste ALLA hjälpas åt att se. Och agera. Som sagt – läs och gör som Simona.

Härhemma är lilltjejen är pigg igen, tack och lov. Blev lite orolig igår när de ringde från dagis och jag fick hämta hem henne.

Skönt med både ledighet och friskhet!

Redigeringen får vänta tills på måndag. Jag har ju trots allt två veckor på mig och eftersom mannen jobbar i helgen får jag två hela skrivdagar nästa vecka när han är ledig.

Bjuder på den här bilden. Den tokiga hunden ”hjälper” mig med städning av matta. Önskar att jag kunde photoshoppa eller fixa fotot lite. Nåväl. Vardags-svettig realism rules.

PS Pappersbitarna bakom mig är avrivna bitar av tejprollern som befriar mattan från hundhår. Om någon undrade. DS

Igår firade vi. Gick ”all in” på stordotterns initiativ. Önskar att jag kunde visa bilder på alla fin-läskiga ungar, men vågar inte på grund av att det finns ful-läskiga galningar. Tyvärr.

Men på mormor och galna vuxengrannar går det ju bra 🙂

Hursomhelst blev det väldigt lyckat.

Straxt efter 19 flydde jag dock fältet och åkte till replokalen. Kul med lite nya låtar. Och det verkar som om de vi spelade in i gitarristens radhus häromsistens snart är redo att se dagens ljus. Huu… Läbbigare än det mesta!

Mannen lämnade barnen på dagis idag (andra dagen på snart två veckor för lilltjejen som tog sista penicillinet imorse) och jag gjorde mig redo för första riktiga redigeringsdagen. Yay!

Då ringer det från förskolan. Dottern är hängig och har lite feber. Tillbaka på ruta ett…

Men hon verkar rätt ok ändå, så vi hoppas att det rör sig om en ovanlig form av halloweensmälla.

Vårt första busellergodisbesök höll på att skrämma slag på oss!