Var jag helt färdig och hade blivit med huvudvärken from hell. Vilken jag ignorerade till förmån för lite manuskorr. Tills den inte längre gick att ignorera och istället dövades med Ipren och Barbiepromenad + inskolning på Barbiedagis.
Sedan hämtning av älsklingar och inledning av kvällsrace. Nu är den här författaren/matten/mamman en slagen hjälte (med jättejättestor näsa) som ska SOVA TIDIGT. Som om jag trodde på det själv…
