För drygt ett år sedan kände vi inte varandra, jag och Pernilla Alm. Vilket är så märkligt. Nu känns det nämligen som om vi har varit vänner alltid!
Vi träffades via hennes blogg Skrivarmamma. Hon hade en tävling på bloggen om att få komma på bokprat hemma hos henne. I hennes vackra hem. Bokprat med Malin Persson Giolito.
Jag vann. Jag kom. Och det visade sig att den där Pernilla var exakt lika härlig som Skrivarmamma hade verkat i cyberspace.
En tid senare sågs vi på ett event. Som vi lämnade tämligen omgående. Istället satt vi oss och drack en herrans massa vin och pratade. Pratade och pratade. På den vägen är det. Man kan säga att vi fortsatt i samma anda 🙂
Vi bestämde oss också för att byta manus den där kvällen. P var en aning tveksam. Bli läst? Nja…
Hursomhelst skålade vi på att byta och ni kan ju gissa vem som höll deadline?
Jag läste. Jag kunde inte sluta. Och jag var så glad. Den där Pernilla hade skrivit en fantastisk roman!
Två veckor efter det att hon skickat till förlag fick hon sitt välförtjänta kontrakt och på torsdag är det release-fest för debuten på Printz Publishing förlag – Alltid du!
Det är så stort och jag blir alldeles tårig när jag tänker på det. Dreams do come true! Det gjorde Pernillas. Vilket är alldeles sagolikt och mäkta stort.
Jag är så glad – och stolt – över att jag har fått vara med på hela resan. Och över att jag har fått en så fin vän.
En vän som guidat mig i bokbranschen och introducerat mig till diverse nätverk. Inte minst har hon lärt mig allt om Bokmässevettochettikett. Vi åkte dit tillsammans och vi bodde tillsammans. Hon var överseende med sin room-mates ögonmigrän och kämpade hårt för lära ut konsten att stänga Park. Med varierande resultat.
Men i år P. I år!
(Och Simona! Som kommer ut med sin andra bok i höst! Som förtjänar ett eget inlägg! En parentes värd inte mindre än fyra utropstecken!)
Kram på dig älskade Pernillis. Jag vill aldrig sluta bubbla – och bubbla – med dig du fina människa. Nu drar vi igång the week of your life. Hurra!
Även såhär på avstånd, genom allas era bloggar, är det alldeles surrealistiskt att vara framme, att vi har väntat klart, på Skrivarmammas debut. Oboj, vad jag längtar till torsdag!
/Anna
Jaaa!
Fint skrivet! Vänner är ovärderliga.// kram
Ovärderliga var ordet. Kram!
Kan inte jag få ta åt mig äran för alltsammans: vänskapen, kontraktet, livet, allt?
Om det känns bra för dig så… 🙂
Pingback: För att det är Pernillas vecka! | Simona Ahrnstedt
Heja Pernilla och Susanne!
Finaste Syss. Pyss! Jag vill inte heller sluta bubbla med dig. Men i år är det skärpning på bokis. Skärpning!
Pingback: Susanne – aj lav ju! | Pernilla Alm
Ni ska alla i den inre kretsen veta att det finns en yttre krets som njuter av era bloggar och digitala samtal. Ni är också våra ”vänner”. Jag är djupt ledsen att inte kunna vara med er på Pernillas fest. Men jag tänker på er när jag sitter i Sverieges äldsta biograf i Ystad och ser ”The Artist” medan ni hyllar min f.d. kollega.
Lovar att skärpa mig P. Och jag har ju faktiskt tränat ett helt år inför uppgiften 🙂
Tack Åsa!
Så väldigt synd att du inte kan komma Björn! Jag har ju sett dig i cyberspace hos Pernilla och det hade varit roligt att ses även ”live”.
Jag blir alldeles tårögd av att läsa. Vilken fantastisk vänskap. Hoppas att ni får uppleva en sagolik releasefest tillsammans 🙂
underbar avslutning på (underbara) inlägget! ”Nu drar vi igång the week of your life.”
Tack hörrni! 🙂