oktober 2015

På söndag avgörs tävlingen

by Susanne Boll on 2015-10-30

Om mina två senaste böcker. Passa på att vara med!

Själv pysslar jag med manus och hund (som haft ont i ryggen och därför besökt doktorn <3).

Och så planerar jag julens signeringar med Anne Liljeroth!

   
 

{ 0 comments }

Väntan och annat pyssel

by Susanne Boll on 2015-10-27

Nu har jag skickat iväg manuset till kloka kompisläsare samt till mig finfina agent Maria på Grand Agency. Det är en väldigt speciell känsla. Jag har levt och andats manuset mer eller mindre dygnet runt i några veckor och nu är det plötsligt ute och flyger fritt. Och är inte längre bara mitt.

Jag längtar nervöst efter att höra vad de har att säga. Herregud så spännande. Allt är möjligt och det kommer att bli bra. I slutändan. Det vet jag.

Under tiden njuter jag av den här ljuvliga hösten vi har!

   
    
 

{ 0 comments }

Trädgård, familj och sol

by Susanne Boll on 2015-10-24

Idag har jag planterat lökar. Älskar att påta i trädgården. Det ger ett oslagslagsbart lugn i både kropp och själ, tycker jag. Det stora i det lilla, liksom.

Och så hade vi picknick i skogen och passade då på att ta en selfie/voffie/kissie 🙂Woffie

{ 0 comments }

Prata. Älska.

by Susanne Boll on 2015-10-23

Tror att det enda som vinner över den här svarta vågen av hat som sveper över landet att vi pratar med varandra. Inte bygger murar.

Solen strålar över sorgen idag. Jag blickar uppåt. Nedåt. Försöker fånga in det gyllene vackra. Och tänker att ljuset segrar. Alltid. Att kärleken vinner och att den övervinner mörkret och hatet. Det måste den. Det måste vi se till. Eller hur? ❤

guldBarbiehöst

{ 0 comments }

Första egna vändan redigering

by Susanne Boll on 2015-10-21

Och jag tycker så mycket om det. Lever och andas manuset. Överallt är det med mig. På promenader och i sömnen. Jag pysslar om och vårdar. Stryker och lägger till.

Och drömmer om det stora genombrottet. Ni vet USA, Europa, topplistor. Tycker den här boken är värd det 🙂

Detta = autumnleaves outside my window

  

{ 2 comments }

Hat föder hat. Kärlek föder kärlek.

by Susanne Boll on 2015-10-20

Inatt brann ett asylboende igen. Alla hann ut och ingen skadades eller dog, tack och lov, men tänk så rädda de måste blivit. Tänk på barnen. Att vakna till eld. Och rök. Kaos. Slitas upp och ut i kylan.

Aldrig säker. Alltid rädd. Inte ens här i Sverige.

De som kommer hit har upplevt och flytt från hemskheter vi inte ens kan föreställa oss. De är människor som du och jag. Det hade kunnat vara vår familj som sov därinne i huset som brann.

Det är så fruktansvärt sorgligt. De tydliga paralleller till vad som hände under Nazismen skrämmer mig något fruktansvärt.

Det som sker – nu, i Sverige – är historiskt. Och vi har alla ett val. Vem vill vi vara i historieböckerna. Hjälpare eller hatare? Medmänniska eller mördare?

Ja. Mördare. Någon kunde ha dött inatt.

Jag önskar att de som tände på fick träffa dem som sov därinne. Att de fick sitta ner kring ett bord över en fika. Att familjerna fick berätta. Jag önskar att de som hatar tvingades lyssna på deras historia. Att de förstod desperationen.

Och faktiskt önskar jag att vi lyssnade på dem som tände på också. Vilka är de? Vad är de så rädda för? Varför hatar de så väldigt?

Många svenskar är rädda nu. För det främmande. För förändringen. För att vi ska få det sämre. Och rädsla föder hat.

Vi kan lära av barnen. Barn är bäst. Som det här gänget, som förenades genom fotbollen.

”När vuxna protesterade mot att det skulle komma 30 flyktingbarn till byn gjorde fyra tioåriga pojkar tvärtemot.
De blev bästa vänner med nykomlingarna.
Nu spelar de fotboll tillsammans så ofta de kan.
– De är jättesnälla. Sista timmen i skolan längtar jag jättemycket efter att få komma ut och spela med dem. Jag håller koll på klockan, säger Linus Villaume 10 år.”

Så jäkla fint!

Jag tror att vi måste hjälpas åt att stå upp för empatin. För möten mellan människor. För medmänskligheten. Och det kanske är ovant. Vi måste låta modet segra över rädslan och kanske kostar det lite, men för att rädda liv måste man göra vissa uppoffringar. Och det har vi råd med, eller hur?

Det är omänskligheten vi inte har råd med.

Kärlek <3

{ 0 comments }

Ett år utan kött!

by Susanne Boll on 2015-10-19

Först blev jag vegan i ett halvår. Sedan upptäckte jag att det inte riktigt funkade för mig, att jag ibland behövde äta ägg och mjölkprodukter för att orka med (livet, matlagningen, BARNENS MUFFINS). Så jag blev istället vegetarian (dvs äter inget kött alls, inte heller fisk eller kyckling). Jag dricker inte mjölk och använder mjölkfritt smör osv, men äter produkter som innehåller ägg och mjölk. Helst ekologiska.

Vill bara berätta att det här är ett av mitt livs bästa val. Av såväl etiska som miljö- och hälsomässiga skäl!

Kram därute i hösten. Nu ska jag fortsätta pilla med mitt manus 🙂Vegan

{ 2 comments }

Tävla om mina böcker (uppdaterat)!

by Susanne Boll on 2015-10-15

Höst = lästid, så nu kör vi en tävling!

Maila mig svaret på frågan: ”Vad heter min första bok?” till info@susanneboll.se

Klicka sedan gilla på min författarsida – och här kommer uppdateringen 🙂 FÖRFATTARSIDA PÅ FACEBOOK och du är med och tävlar (gillar du redan sidan är du förstås med ändå!).

Tre signerade bokpaket (inbundna) ligger i potten och vinnaren dras den 1 november.

Dela gärna!

IMG_0337-0.jpg

{ 1 comment }

Höst = förkylda barn 

by Susanne Boll on 2015-10-15

Det blir inte mycket skrivet, men vackert är det! Och rätt mysigt med lite pyssel och sånt 🙂 

    
    
 

{ 0 comments }

Nu har jag semestrat och varit en USEL bloggare!

by Susanne Boll on 2015-10-14

Kom dessutom hem till lite vab och en eftersatt redigering. 
Jag och min man har varit tillsammans i tjugo år och gifta i fem av dem. Något vi ville fira. På Mallis!
Efter en hel del ångest över att lämna barnen kom vi iväg. Fyra nätter. Och jösses så skönt det var. En liten bildkavalkad är på sin plats, eller hur? 

    
    
   

{ 2 comments }