Månad: februari 2012

Sömnlös hostnatt + långt spännande möte = sant

Mannen vabbade förmiddag medan jag och Morgongåvan var ute på annat kul. Otippat nog kände jag mig pigg trots få sömntimmar samt trötthetseftersläp sedan en viss fest …

Väldigt, väldigt snart ska jag berätta vad som händer 🙂

Nu har vi växlat igen. Mannen har åkt och jobbat. Och jag hänger med den här prinsessan: Tröttheten har kommit ikapp och jag hoppas rädda eftermiddagen/kvällen med en kaffe och en uppfriskande promenad i snön. Med hostisen i pulka. Vi har en syster att hämta hem!

Hemma med liten snoris och frossar i dessa festbilder :-)

Motalaligan: Millis, Malin, Jessie och Tessan.
Glamourdrottning på språng.
Jessica, hennes man (och min bordskavaljer) Daniel, Camilla och David.
Lars, Milja och Erik.
Peter i ”mitt” band håller tal om hur det är att ha mig som ”chef”. Idel upprörande osanningar framfördes …
… som att jag, JAG, skulle vara prinsessig! För att understryka detta fick jag en tiara, en rosa rygga att bära mick och sladd i samt ett silverglammigt benskydd så jag inte ska sparka mig själv på benet i sångdansens hetta. Bland annat. Det är inte lätt att bossa över det här gänget 😉
Mannen instrueras i att hantera den Facebookprofil han just fått av Motalakompisarna. För att kunna hålla koll på mig när jag minglar 🙂
Finaste Jenny, min första sambo 🙂
The black beauties Camilla, Malin och Jessica värmer dansgolvet.
Carina, Per, Kristina jag och Millis.
Sedan fastnade jag vid micken. Som sagt 🙂

Tack för bilderna Malin och Tessan!

Att fylla fyrtio :-)

”Kära lilla krumelur, jag vill aldig bliva stur”.

Som Pippi Långstrump sa. Som Ola, Jorre och Jesper citerade på ett kort jag fick i lördags. Och som jag sa till min man igår kväll. Säger idag. Jag vill stanna nu!

Jag lever det liv jag vill leva. Är där jag vill vara. I vardagen – med barnen och mannen – och med mina fina vänner, som jag försöker träffa så mycket jag kan. Och jag håller på att uppfylla mina författardrömmar. Som bäst just idag faktiskt (återkommer om detta) 🙂

Får man verkligen ha det så här bra?!

I morse blev jag väckt med skönsång, blöta pussar, kramar och frukostbricka. Och på trappan väntade en surprise-Gateaupåse från världens bästa grannar:

Lördagens fest lever än idag kvar i både kropp och själ! Jag känner mig så tacksam och priviligierad. Över alltihop. Över alla fina människor jag har i mitt liv.

Av somliga presenter att döma ser det ut som om jag kommer kunna fira lääänge. Gillar hur ni tänker 🙂

Dessutom har jag kvar rester från den Radiokaka jag fick av mamma i lördags. Bara en sån sak! Puss och tack mamsen 🙂

Festen, trött lycka dagen efter – och så Dregen

Alltså herrejösses! Jag är så glad. Så nöjd. Och så trött …

Som jag längtade. Planerade. Laddade. Och så kom då äntligen gårdagen. Med fyrtioårsfest på Hesselby slott.

Fyrtiotre fina vänner, bubbel, spansk buffé och den eminenta livebandet Funk Soulution 😉 Allt man behöver för en magisk afton!

Jag hade undanbett mig presenter och tal, eftersom jag tycker att det är lite jobbigt att vara i fokus. På DET sättet. Det kan nämligen resultera i både skrattkramp och ögonmigrän. Givetvis kuppades det både vad gäller presenter och tal. Och för det är jag ändå väldigt glad!

Skulle egentligen vilja berätta massor, men är lite kaputt. Så här kommer några (snodda) bilder istället. Ni kan också hälsa på hos Pernilla, Simona och Sandra om ni vill. De var där 🙂

Önskar att jag också hade fotat. Så många goa finingar som var med och som jag hade velat fånga på bild.

Tack alla underbara för en oförglömlig kväll!

Här är jag med vår urtjusiga granne Kristiina:

Med fina författarligan:

Never sing drunk är ett motto jag har. Tjena. Inte kunde jag hålla mig från micken. Och dessa fantastiska musiker. ”Sjunga någon låt eller så” blev sex, eller kanske sju (?) låtar. Salongsberusat och passionerat framförda. Well well. Kul var det 🙂

Och så rummet. Rummet! Dregen-rummet. Coolare än coolast. Taket:

Exhibitionistduschen 🙂

Tack igen alla som var med och gjorde kvällen oförglömlig!

FEST!

Jag är så uppspelt att jag inte ens kan blogga. Men jag fyller ju 40. Krisar genom att lyfta hantlar och tokmingla. Och toppar alltihop med en rejäl baluns. På ett slott. Återkommer!!

Book Slam på Kulturhuset

Med författaren till succén En dagDavid Nicholls. Bland annat. Min kompis förlagskollega. Hur COOLT är inte det 🙂

Dessvärre febrar hon. Min kompis. Och missade hela alltihop. Trist! Kram.

Amanda Svensson var där. Blev så fantastiskt sugen på att läsa henne. Det vi fick höra ikväll var riktigt, riktigt bra. Bra var också de de engelska estradpoeterna. Kolla in dem på Book Slam-sidan!

Tack Josefine, Anna, Manne och övriga för en trevlig kväll 🙂

Läppja, slurka elller smutta. Tidernas mest upplysande Facebook-konversation?

Måste bara dela detta!

(Jag tog bort de kommenterandes namn och redigerade bort det mest personliga – om någon inte vill outas utanför Facebook.)

Min kommentar/fråga löd:

”Redigerar manus två. Och hittar att jag skrivit att Isabelle tar en ”slurk” av det fina franska vinet. En ”slurk”! Fulare ord än tröskel. Nästan. Eller vad tycker ni? Hon tar en ”mun” vitt vin va? :-)”

Vilket följs av detta. Underbara!:

– Ta en mun? Nej. Det låter också konstigt.

– Smutt kanske?

– Är inte det enkla ”klunk” bäst ändå?

– Smutt låter också lite mysko. Lite gulligt… 🙂

– Jag har använt klunk. Men det ser också konstigt ut nu. Allt blir konstigt.

– En rejäl klunk kanske är bäst, men det låter inte så gott…

– Läppja, ta en sipp. Många val plötsligt!

– Sippa, smutta.

– Läppja är väl inte helt dumt.

– Isabelle njuter av det fina franska vinet kanske?

– Smart sätt att undvika slurken 🙂

– Vem är hon? Sättet att dricka beskriver henne och hennes sinnestillstånd, glöm inte det!:-)

– Är man väldigt enkelspårig om man föreslår att hon ”dricker”? Det kanske framgår av övriga sammanhanget HUR hon dricker …

– Röstar på läppja – låter gott och inte så girigt.

– Om du skrev att hon tar en ”slurk” av det fina franska vinet, så har du kanske omedvetet tänkt dig det som en slags klassmarkör, dvs att hon inte bryr sig så mycket om ”det franska”utan bara behöver ta sig en SLURK just då eller i hastigheten. Om det här stämmer med personens sinnesstämning, tankar och kanske bakgrund kan det alltså vara helt utmärkt med den där SLURKEN!

– Slurk ett roligt ord. Som skurk.

– ”Smakar på det fina franska vinet” kanske… blir sugen på att läsa din första bok 😉

– (Jag) Det framgår inte av sammanhanget hur hon dricker, så jag vill välja ord. Och utifrån den hon är funkar verkligen slurk. Men utifrån den situation hon befinner sig i, samt av rent estetiska skäl, så ”läppjar” hon härmed 🙂

– Smutta och läppja är bra ord.

– Varför förakta det mer sällan använda verbet ”sörpla”? Tänk dig till exempel meningen: Alexander tog emot vinglaset med vänster hand och sörplade snabbt i sig den brunröda soppan medan hans svärmor stirrade på honom med ögon runda som pistolmynningar.”

– Perfekt sörpel-sammanhang!

– Röstar på sippar! Men du om någon som stänger barer där ute vet säkert det bäst lämpade ordet 😉 Trust you!

– Halsa(r)…. 😉

– (Vän som jag snart ska partaja med): Jag tänkte börja med ett par klunkar av den starka fördrinken, för att sen sippa vidare på det goda spanska (?) vinet… Är jag rätt på det då tror du 😉

– Fantastisk konversation 🙂

– Den här diskussionen slår allt jag har läst på fb. Alla heeelt underbara… Slår ut Seinfeld-boxen!

– Här rör vi oss på svindlande litterära höjder 🙂

– (Jag replikerar vän som jag snart ska partaja med): Fast champagnen kanske du vid närmre eftertanke inte ska klunka … Slurka eller sörpla lite till en början hursomhelst 🙂

– (Partaj-vän, igen): Så pass, underbart, då får vi nog ta till franskan – gouté 🙂

– Sörpla är det man gör med sugrör när milkshaken tagit slut!

– Jag kan tänka mig en mun. 😉

– Eller ”häller i sig” kanske …?!

– En mun är inte helt fel ändå …

– Nu har du gjort mej sugen på ett glas vin. Det är ditt fel Busan!

– Hävdar fortfarande halsa!!!

– Jag tycker nog hon ska sänka hela flaskan. 😉

– Gillar klunk. Känns rejält liksom.

– Om man får lägga sig i inmundigandet av det franska vinet, så här på kvällskvisten, lägger jag min röst på munnen 😉

– Lite synd bara om hon däckar och missar det som händer EFTER vinet 🙂 (Jag, apropå att sänka hela flaskan.)

– Susanne, en snorkig kommentar kommer här, Hon drack lite vin. Död åt adverben! Och de flesta adjektiven! (högst personlig åsikt). 🙂 🙂 🙂

– Alla åsikter välkomnas 🙂

– Kan vi inte träffas och dricka lite vin och fundera mer över ordvalet?

Vad tycker ni? Det här med att skriva en bok är rätt utmanande …