Håll i er nu: Våra tjejer har aldrig ätit ”riktig” frukost.
Vilket har varit ett ständigt dåligt samvete för mig… De har druckit välling. Framför Bolibompa! Och jag har inte orkat ta avvänjningsfighten. Har delvis försvarat fenomenet med att de dricker nyttig vuxenvälling. Osockrad. Fullkorn!
Hursomhelst, så började vi med nya frukostrutiner förra veckan. Mysiga rutiner. Som de stormgillade. Så nu äter de vaniljyoghurt med Ray Lamontagne som försiktigt soundtrack i bakgrunden. Lovely!
Och idag SKRIVER jag. Sakta. Inte mycket. Men tre personer har utkristalliserat sig i mitt tredje manus. En man som är lätt att skriva om. En svår man. Och en kvinna. Som jag inte riktigt vill skriva om! Men hon är fin så jag gör det nog ändå 🙂
Igår tog jag ett litet steg. Ett yttepyttigt ett. Men det gav mig en känsla av styrning. Hoppet lever. Och november är skrivmånad anyway.
Nu ska jag skriva lite till. Sedan ska jag hämta mina fina ungar. Hej på er!