Månad: oktober 2011

Janis, jag och öronontet!

Den här låten spelade vi igår på repet. Det var oplanerat, längesedan och jättekul!!

Har glömt hur mycket jag en gång gillade Janis Joplin.

Blev för övrigt rejält hånad (rått men ganska hjärtligt) över hur drygt jag uttryckte mig i Deckarhuset-intervjun tidigare i veckan. ”MITT band”. Ett misstag som aldrig ska upprepas 😉

Somnade – superglad – vid midnatt.

Och vaknade efter tre någon gång av att sjuåringen kom. Ålade, gick på toa, drack vatten, började gny och – japp – öronontet tillbaka. Vid fem somnade vi om. Och idag är vi lite tröttelitrötta igen. Minst sagt.

Men vid gott mod, måste jag säga!

Ett läkarbesök visade på öroninflammation och hon fick penicillin. Även fyraåringen fick stanna hemma med oss, och båda tjejerna är nu VÄLDIGT glada över att jag sade ja till att hyra två Barbie-filmer…

Ikväll ska jag ut och äta med två väldigt fina människor. Och imorgon ska familjen ut på äventyr. Återkommer om det 🙂

Ha en finfin fredag!

Mitt bloggande och min kropp

Bloggandet har varit under all kritik den sista tiden. Förlåt!

Jag har (med en nästan daglig hejdundrande huvudvärk) försökt hantera barn med dåliga magar/ont öra. Lusläst Morgongåvan några gånger inför trycket av nya upplagan – med nya inlagan. Samtidigt som mannen var borta fyra dagar förra veckan och jobbade hela helgen. Tiden för livets ”lilla extra” (som till exempel bloggande) blir då, eh … MINDRE!

Har egentligen ingen rätt att klaga eftersom så många har det så ofantligt mycket värre än jag, men gör det ändå. Bara lite.

Sedan undrar jag:
Vad är det med min kropp!?

– MÅSTE den reagera på varenda väderomslag med huvudvärken från hell?

– MÅSTE den producera kraftig acne och fyllas med vätska – numera inte bara en, utan – TVÅ gånger i månaden? Vid mens och ägglossning. Givetvis i kombination med värk. Varannan gång då.

– MÅSTE den utvecklas från normalbyggd till FRODIG efter varje period då jag njutit lite extra av livets goda? Det enda positiva det medför skulle väl vara att jag är den enda på kontoret som inte fryser – dessa höstens första ruggdagar 🙂

Men jag är ju trendkänsligheten personifierad!

Ur senaste numret av tidningen Vi:

Förra helgen. Jag är hel-lycklig över min loppisfyndlampa. Med lampfot gjord av någon slags antik vävställning. Knypplade band. Och torkade blommor i skärmen!

Jag. Ett inredningsmodeorakel.

(Ett trött orakel. Var tvungen att göra bilden grå för att dölja PMS-trötthetsrynkorna.)

Ikväll utlovas bild på vackert lysande lampa 🙂